Att vara kyrkvärd
Ett förtroendeuppdrag som jag skattar mycket högt.
Tjänsten i kyrkan är något vi alla gör tillsammans, kyrkvärdar, präster, kyrkvaktare, kyrkomusiker och hela den gudstjänstfirande församlingen. Funktionerna är olika men lika omistliga. Tillsammans skapar vi i gudstjänsten den andliga gemenskap som är det rikaste uttrycket för vad Kristi kyrka på jorden egentligen är.
Hur ser jag på denna uppgift?
Att vara kyrkvärd - det är ett sätt att få tillämpa sin kristna tro i praktiken.
Att göra sin tjänst som kristen kan vara att utföra de uppgifter man fått.
(Ef. 1:11 - I honom har vi fått vår arvslott, förutbestämda därtill av honom som låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut)
I den församling där jag tjänstgjort har vi tilldelats många uppgifter, uppgifterna kan variera från gudstjänst till gudstjänst.
Uppgifterna brukar vara att hälsa besökaren välkommen vid kyrkdörren, att läsa texter, tända ljus i samband med tacksägelse och att läsa kyrkobönen.
Inom kyrkvärdsgruppen har vi tagit fram en kyrkobön tillsammans.
När mässan firas bär vi fram nattvardskärlen till altaret. Oftast deltar vi i nattvardsdistributionen.
En påtaglig uppgift är att samla upp och bära fram församlingens gåva till dagens kollektändamål.
Kyrkvärd - vårt äldsta förtroendeuppdrag
Historiskt är en kyrkvärd ett mycket gammalt hedersuppdrag som härstammar från kyrkans äldsta tid. Jag har läst att i urkyrkan kunde man utse "custodes bonorum" eller "procuratores ecclesiae". Dessa kunde ha till uppgift att se till att församlingen hade en kyrka att fira gudstjänst i och en präst som kunde leda gudstjänsten, att representera församlingen, försvara och ha ansvar för den kyrkliga egendomen och vårda de gemensamma resurserna.
Några av kyrkvärdarnas uppgifter under tidigare århundraden är nu ett ansvar för församlingens eller pastoratets kyrkoråd, t ex det juridiska ansvaret och kyrkobyggnadens underhåll mm.
Nuförtiden är det inte ett juridiskt och ekonomiskt ansvar att vara kyrkvärd, men man kan ju tänka på hur det har varit när man ser på sin uppgift.
I Svenska kyrkan idag - vilka förpliktelser har kyrkvärdarna?
Ansvar för kyrkans inventarier, nattvardssilver, mässkrudar och andra textilier, och förbrukningsvaror som vin och oblater så att man kan fira gudstjänst.
Ansvar för kollekterna, att dessa gåvor tillförs det ändamål för vilket de insamlats. Allt detta är reglerat i Kyrkoordningen.
Hur blir man kyrkvärd?
Det är kyrkorådet i församlingen som väljer kyrkvärdar. Kyrkvärdarna utses per mandatperiod.
Vem som kan väljas är reglerat i kyrkoordningen. Alla som är döpta, samt röstberättigade i den församling som det gäller är normalt valbara. (KO 4 kap.24 § samt 33 kap.5§).
Röstberättigad är man enligt 33 kap 2 § om man fyllt 16 år på valdagen och är folkbokförd i församlingen. Men minst två av kyrkvärdarna måste vara ledamöter eller ersättare i kyrkorådet och för dessa gäller följaktligen att man måste ha fyllt 18 år. Detta villkor finns för att det ska finnas ett samband mellan kyrkorådet och den gudstjänstfirande församlingen.
Dessutom vill jag berätta följande:
Någon kanske har hört talas om venia. Begreppet används knappast numera.
"Venia concionandi" som den fullständiga termen lyder är ett tillstånd från stiftets biskop att leda gudstjänst och predika i Svenska Kyrkan, men tillståndet innefattar inte rätt att förvalta sakramenten: dop och nattvard.
Fr.o.m. år 2000 kan också kyrkoherden bevilja ett sådant tillstånd i den egna församlingen.
Venia har ingenting med kyrkvärdskap i församlingen att göra.
Denna sida är delvis ett personligt dokument från mig som har skrivit detta. Jag har varit kyrkvärd i Färila kyrka 1986-2009, ett uppdrag som jag har skattat mycket högt. Nu har jag lämnat uppdraget av personliga skäl. Det känns tomt men var säkerligen ett förståndigt beslut.
Ingegerd Ivarsson
***
Lämna det förgångna i Guds förlåtande händer
låt nuet vila i Guds barmhärtiga händer,
och lägg framtiden i Guds omsorgsfulla händer.
***
|