Susan Abulhawa: Det blå mellan himmel och hav
Några citat ur denna gripande skildring som rör sig kring en familj som av israelerna tvingats på flykt från sina hem i Beit Daras och lever i det instängda Gazaområdet - världens största fängelse. Vi ville leva, kunna röra oss och resa,arbeta, producera och exportera. Vårt fängelse var att vi inte hade tillåtelse att se eller göra, och vår tillflykt var att hitta sätt att smaka på resten av världen.
Alwan säger till Nur: det är inte tillåtet att gråta för mycket i Gaza
Alwan har fått tid för operation om två veckor om Allah vill och såvida inte israelerna anfaller och sjukhusen fylls igen.
Man har en fast grundad tro på Allah som ger kraft att leva vidare.
Berättare i boken är Khaled som delvis är en ande. Han lever liksom utanför den verkliga världen, som är fylld av upplevelser på gränsen av det vardagliga, känslor omsatta i upplevelser av färger. vattnet var färglöst men lånade sina färger från allt omkring
Khaled levde ett vanligt liv som pojke till sin tioårsdag då han gick in i det blå,
Ett tillstånd då han kunde se, känna, höra allt som tidigare hänt de människor som rörde sig runt honom.
Men redan tidigare säger hans teta (farmor) att det är mycket få människor som kan se färger på samma sätt som hon och som hon förstår att Khaled gör.
Några citat:
Berättelser är betydelsefulla. Vi är sammansatta av våra berättelser. Min teta Nazmiyeh hängde upp himlen varje morgon som ett safirlakan, som gör piruetter i vinden på ett klädstrreck
“tvivla inte på en existens bara för att du inte kan se eller höra den, make”
En bok lite utanför det vanliga - det brutala verkligheten finns där hela tiden men omgiven av ett skimmer av något annat.

Jayne Anne Phillips: Historien om Quiet Dell
Detta är en sann historia som har återberättats i skönlitterär form med hjälp av tidningsartiklar. Året är 1931. Asta är ensamstående, änka med tre barn och hon och barnen återfinns mördade. Den yngsta Annabel har en riklig fastasi. Hon har skapar sig en egen fantasivärld och i författarens berättelse lever hon vidare och övervakar sitt öde som en ande.
Författaren kan på en fint språk ge en bild av USA vid denna tid med mycket detaljer.
Särkilt har hon låtit berättaren, journalisten Emily Thornhill, framstå som en kvinna som ville visa att hennes yrke krävde att hon kunde mäta sig med män på hans nivå.
Hon har fäst sig vid hunden Duty.
Citat: Djur kunde verkligen känna sorg över en förlust. De förstår inte vad det innebar att försvinna. En hund som den här skulle fortsätta stt söka sin familj.
Vi får en bild från tiden av citat: hur sociala konventioner begränsar och hotar, ändå skyddar klass och konventioner oss om vi håller oss inom vissa ramar.
Som t.ex. hur försiktigt förhållandet mellan den manliga journalisten och familjens vän Charles O'Boyle skildras eller det mellan Emily och bankdirektören.

Lene Kaaberböl, Agnete Friis Näktergalens död
En bok som grep mig, inte så mycket för berättelsen om sjuksköterskan Nina och hennes upplevelser på grund av sitt engagemang bland flyktingar i ett läger utanför Köpenhamn. Nej, jag kände intensivt för den infogade berättelsen från Ukraina 1934 där vi får höra hur barnen i skolan indoktrineras enligt Stalins mönster. De talar om "farbror Stalin" och lärarinnan är "kamrat Semjonova". Det finns "före detta människor" som har uteslutits ur bygemenskapen på grund av opposition mot den rådande regimen. Oksana är en flicka som har gått in i statspolisens ungdomsavdelning och uppträder på rekryteringsmöten och sjunger. Hon blir kallad Folkets näktergal.
Något jag saknade i boken var förklaring på de förkortningar som används fr.a. om olika grenar inom både den danska och den sovjetiska polisen.

Maria Gustavsdotter: Ulrikas bok
Det är ett spännande upplägg. På första sidan får man vet att något oförlåtligt ägt rum under gudstjänsten i Morlanda kyrka - men vad det var är dolt och man får inte veta sanningen förrän vid bokens slut. Men detta hyss för med sig mycket sorgligheter för de ungdomar som varit inblandade.
Under handlingens gång får vi många inblickar i livet under den aktuella tiden 1644 och några få år framåt. Hur det går för de ungdomar som varit inblandade. Många detaljer om hur det var att leva i dessa gränstrakter mellan Sverige och Norge med ständiga krig och stor fattigdom. Många trångsynta präster med fast syn på livet och kvinnornas uppgift.

Anna Jansson Ödesgudinnan på Salong d'Amour
Beskrivning: På Södertorg i Visby ligger Salong d'Amour. När du kommer in på min frisersalong och jag frågar: "Vad kan jag göra för dig?" menar jag inte bara ditt hår. Jag menar: "Vad kan jag göra för dig i ditt liv?" Min ambition är större än att få till en fin klippning, den är att ge dig ett möte. Mina tankar: lite rörig och ytlig men full av dråpliga situationer. Och en del livsvisdom:
I all enkelhet skulle jag vilja säga att det är olikheterna som attraherar när man har tråkigt och behöver bli förälskad. Och likheterna - som gemensammma värderingar och gemensamma projekt - som gör att man orkar hålla ihop.
De värsta misstagen begår man inte när man känner sig stor och stark utan när man känner sig liten och ynklig.

Helena von Zweigbergk - Marie Fredriksson: Kärleken till livet
"Jag vill bara säga som det är. Inget tjafs. Bara enkelt rakt på som det har varit." Med de orden presenterade Marie Fredriksson sin bokidé för författaren Helena von Zweigbergk.
Just nu är hon ute på en turné runt om i världen med Roxette igen. I boken om Marie Fredriksson kommer hon och hennes närmaste till tals. Det är en berättelse om stor kärlek, om sorg, om makalös framgång och revansch mot alla odds - tack vare kärleken till livet.
Citat från Marie: Den här stressen som människor lever med idag med sina mobiler och datorer, jag tror att den förstör hjärnan. Ingen pratar med varandra på riktigt längre.

Philippa Gregory: Den blå hertiginnan
Boken ger oss inblick i livet för Jacquetta Saint-Pol (1416-1462). Det är ett spännande livsöde. Hon blir vittne till då Jeanne d’Arc blir bränd på bål, hon blir hertiginna av Bedford, kommer att vara drottning Margaretas förtrogna och ser hur den uppslitande släktfejden mellan klanerna Lancaster och York blir ödeläggande för kungariket England.
Detta är vad hennes man, Richard Woodville, lord Rivers, hade som grundprincip i livet: det enda sättet att vinna en mans hjärta är att behandla honom rättvist och se till att han är trygg Därför var han en så omtyckt befälhavare.
En scen i den långa berättelsen som var oerhört hemsk i mitt tycke: Den scen där drottning Margareta tog emot sin man, den sinnessjuke kung Henrik VI, tillsammans med de två män som varit hans sällskap och vårdare under den tid då han officiellt stod för regeringen tillsammans med hertig Richard av York. Kungen hade lovat dem tillgift fast de var lojala mot hans fiende men drottningen befaller att de ska halshuggas som alla andra som är lojala mot hertig Richard. Och hon uppmanar sin sjuårige son att bekräfta detta! Drottning Margareta var obeveklig när det gällde att bestraffa alla som tillhörde motståndarsidan.
Dick Harrison skriver om Rosornas krig: Kriget hade aldrig brutit ut om inte Henrik VI hade varit en så usel kung. Det var inget riktigt krig, bara en lång räcka av släktfejder.

Winston Graham: Demelza
Har föjt filmen på TV under några veckor. Det var trevligt att läsa denna bok även om det visade sig att filmen följt boken noggrannt. Men den glittrande glada spefulla Demelza kom fram tydligare i boken.
Ross tänker om Demelza. hon hade en naturlig glädje inom sig. Hon var född sådan och kunde inte ändra sig. Han tackade Gud för det. Vad som hände henne och hur hon än levde skulle hon förbli densamma. Hon skulle slösa kärlek och intresse på alla hon älskade

Winston Graham: Svart måne Roman från Cornwall 1794-1795.
Fortsättning på "Demelza" fem år senare. Osämjan mellan George Warleggan och Ross Poldark snarare förvärras. Kriget i Frankrike påverkar också invånarna på Cornwall.
Tidens värderingar lyser igenom hela berättelsen. Det är skillnad på folk och folk. De som inte har anor eller rikedom är inte mycket värda. Den som försöker skapa bättre villkor för de som inte räknas för annat än arbetskraft blir lätt utstötta. De som inte har ett namn eller en rikedom räknas inte in i samhället och har inget skydd mot de som är översittare och utnyttjar sin makt.
En metodistisk rörelse vinner insteg på grund av hungersnöden efter missväxt och utebliven fiskelycka.
En detalj. Morwenna som har blivit kär i en metidistisk snickare får höra ett franskt ordspråk av sin äldre kusin Elizabeth: Man sätter inte en kokande kittel på elden. Man häller kallt vatten i den och låter det värmas upp. Likadant är det med äktenskapet. Det är mycket olämpligt att gifta sig under sitt stånd för kärleks skull

          
Anne B. Ragde: "Berlinerpopplarna" "Eremitkräftorna" "Vila på gröna ängar"
En berättelse från Tröndelag i Norge där vi får följa några som härstammar från gården Neshov: Tor som bor på gården och driver grisfarm, Margido som bor i närheten och har en begravningsbyrå, Tors dotter Torunn som är veterinärassistent i Oslo och Erlend som är dekoratör i Köpenhamn.
I första delen Berlinerpopplarna
är det snart jul då gamla mor Anna får ett slaganfall. Tor - sonen som driver gården tar kontakt med sina bröder och sin dotter för att de ska kunna ta ett sista avsked.
Anna Neshov har varit en mycket dominant kvinna som inte låtit någon annan ta ansvar och nu blir Tor ställd inför att sköta gården och gamle far på egen hand. De övriga återvänder till sin vardag sedan de ordnat formaliter kring arvet.
"Eremitkräftorna" är ett av den lättsinnige Erlends projekt. I den boken får vi höra att Tor skadar sig och inte kan sköta grisarna. Torunn kommer upp och tar hand om vardagsbekymren. Men hon vet inte om detta verkligen är hennes väg att gå vidare i livet. Boken slutar ganska öppet så man väntar på den tredje delen "Vila på gröna ängar" där vi får höra hur det går.
Anne B Ragde skriver detaljerat om allt som rör sig omkring och inom den av hennes personer som just är i blickfånget. Man ser verkligen hur det ser ut hemma hos var och en, och vad deras arbete går ut på i detalj, och hur de tänker. Tor lever för sina grisar - och med dem. Margido - begravningsentreprenören - har många tankar kring liv och död som väckte funderingar hos mej och även en slags klarsyn på dessa frågor. Erlend är en toker som lever ett alldeles fritt liv och gör vad han vill i en grad som nästan verkar ansvarslös. Torunn kämpar med hur hon ska ställa sig till sitt nya liv som arvinge till en bondgård.
Så mycket detaljer som fångas i flykten. Exempel från ett av kapitlen om Margido: Han tände tjocka, vita ljus utmed kistan och blev stående en stund och betraktade den döde medan han lågt sa för sig själv:Tack gode Jesus, för att du håller dina händer kring mina och värmer mig.

Katarina Mazetti: Snö kan brinna
roman om 68-generationen vid Umeå universitet. En recensent skriver rolig och lättsam, djupsinning och genomskådande berättelse
Så gick det till att gruppen Snön brinner bildades: Det var självklart att det måste hända, det var liksom bara ogjort som man skulle ha sagt hemma i byn. Eller som ohänt.
Det är intressant om en stormig ungdomstidtid då musiken var hela livet och man demonstrerade mot allt som kändes fel i världen Men det var inte mitt liv - jag känner inte igen mej.

Jonas Jonasson: Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän)
Handling: Johanna Kjellander lämnar predikstolen för gott under burop från sin församling. Nå, yrkesvalet var ändå aldrig hennes. Hon skyller på pappa och Gud i lika delar. Per Persson lever ett torftigt liv efter att farfar slarvat bort den förmögenhet som nu borde varit hans. I stället är sonsonen en uselt betald receptionist på ett tredje klassens hotell. Den bortjagade prästen möter av en slump receptionisten på en parkbänk. Båda är lurade på tillvaron och de har inga problem med att luras tillbaka när möjligheten uppstår. Och det gör den - i mötet med Mördar-Anders.
Egen kommentar: Pratig och rörig fr.a. I början. Tyckte inte om hur han skriver om nattvarden. Kändes hädiskt

AnneB Ragde Arseniktornet
Titeln kommer från delberättelsen om "blåmålaren" Mogens. Han är koboltmålare på Den Kongelige Porcelainsfabrik. I första kapitlet möter vi Therese som reser till Köpenhamn för att hennes älskade mormor har dött. Men hon möts av modern Ruby och morbrodern Ib som är lyckliga över att äntligen ha blivit av med "häxan" Amelie.
I bokens kapitel möter vi Ruby, Amelie, Mogens (som gifte sig med Amelie) under olika perioder av deras liv. Tre generationer - Amelie - Ruby - Therese - glimtar från tre kvinnors öden. Men faktiskt blev jag minst lika berörd av den del av boken som berättade om morfar Mogens barndom.

Citat från en episod som väckte djupa tankar hos mig: Mogens far - kyrkoherden - tänker vid begravningsgudstjänsten efter sin äldste son: Detta var en lyckans dag när en mänskosjäl fick förenas med sin Gud i jublande lovsång. Han tänker: döden var inte ett tillstånd för fiskebefolkningen - den var ett avslut

Jo Nesbø Polis
När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.
En speciell detalj i kompositionen av denna polisroman. Vi får vara med vid varje mord sett från mordoffrets egen upplevelse just då det blir utfört.

Upplevde boken ganska jobbig med allt som rör sig i dessa grupper av poliser, i samarbetet och i det privara livet. Morden är mycket otäcka.
Ett bibelord: En nitisk och brännande gud är Herren, en hämnare är Herren och full av harm; en hämnare är Herren mot sina motståndare och en som hyser vrede mot sina fiender. Det verkar som om mördaren upplevde sig själv i guds ställe.

Karin Wahlberg: Än finns det hopp
Vi får följa sjuksköterskeelever, läkare, patienter och läkarfruar under en väldigt speciell period i svensk epidemiologisk historia, polioepidemien 1934. Det som verkligen etsar sig fast i Wahlbergs roman är skildringen av poliopatienterna och den vanmakt anhöriga och vårdpersonal ställs inför. De drabbade är egentligen inte främst rädda för döden, fasan är i stället att tvingas leva ett liv förlamade, med andningssvårigheter och oförmögna att försörja sig själva. Karin Wahlbergs personteckningar och grundliga miljöbeskrivningar gör Än finns det hopp svår att släppa.

Kristina Ohlsson Askungar
En liten flicka försvinner från ett x2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. Polisutredningen leds av den legendariske kommissarien Alex Recht. Vid hans sida finns den ivrige kriminalinspektören Peder Rydh. Och inte minst den civilanställda utredaren Fredrika Bergman
Kristina Ohlsson, född 1979, arbetar som säkerhetspolitisk analytiker på Rikspolisstyrelsen och är utbildad statsvetare. Hon har tidigare skrivit facktexter om Mellanösternkonflikten och EU:s utrikespolitik samt jobbat på UD och Försvarshögskolan.

Sommaren 1974 får den blyga, tysta tonåringen Kate Mularkey en ny granne. Snygga, populära Tully Hart flyttar in i huset mittemot. Utåt sett är de varandras motsatser, men de blir oskiljaktiga och lovar varandra evig vänskap vad som än händer.
Under mer än tre decennier kommer de att hålla nära kontakt. De följs åt genom skola och universitet och de lyssnar på ABBA och Fleetwood Mac tillsammans med gemensamma vänner. De delar varandras innersta tankar och önskningar, men detta leder också till perioder av svartsjuka, ilska, sårade känslor. Tully, som tidigt övergavs av sin mor, söker ovillkorlig kärlek och uppmärksamhet. Hon har ambitioner, vill bli känd och beundrad av en hel värld. Och hon lyckas. Men med karriären följer ensamhet. Kate, däremot, vill egentligen leva ett lugnt och stillsamt liv och hon finner tidigt sitt livs stora kärlek och bildar familj. Ibland undrar hon dock om hon kanske tappat bort den hon en gång var och hon avundas sin berömda vän
En underbar bok om vänskap mellan två unga kvinnor och en familj i bakgrunden.