En Temaresa under ledning av Lee Persson med kultur av olika slag, trädgårdar och god mat!

1 april kl 07.24 ska ett SKS-plan lyfta mot London-Heathrow och där väntar Lee Persson som ska guida oss på bussrundtur i Cornwall - spännande!
Det var långa korridorer att traska i på Heathrow och det tog tid att komma till mötesplatsen, där vi tydligen var de sista. Vi intog våra platser i bussen och presenterades för vår chaufför John, som ska följa oss hela veckan. En heldags bussresa genom ett vårligt Sydengland, med lunchpaus i Salisbury.
Salibury Cathedral The famous painting by Constable.
Vi fick också tillfälle att titta in i katedralen där det var en kort middagsbön.
På vägkanterna blommade bl a primula och påskliljor, ofta mer eller mindre utblommade, pilarna stod med ljusgrön slöja och andra träd med svällande knoppar. Men mycket av vägkanterna är bevuxna med ärttörne (ulex europaeus) som stod i full blomning och gav de risiga branterna en gul färg. Häckarna som är så utmärkande för det engelska åkerlandskapet består ofta av slån (prunus spinosa) som blommade med vita blommor. Det är inte lätt att botanisera från en buss men eftersom det är så få arter som är i blom ännu gjorde det inte så mycket till eller från.
Det landskap vi for igenom var till stor del ett åkerbrukslandskap med gröna betesmarker, kor och grisar, de senare hade lustiga små runda kojor att söka skydd i. I Wilton simmade svanar på den smala floden Wylye under hängpilar - ett romantiskt landskap. När vi kom in i Dorset blev landskapet mera kuperat, högre kullar och djupare dalar. I Somerset och Devon blev det allt oftare får och små lamm på betesmarkerna.
I en liten by i Devon nära Dunsford fick vi ett mycket rikligt te med scones och glaserad mjuk kaka på ett gammalt värdshus ”The Thatched Inn”. Jag botaniserade på dikesrenarna under pausen och urskiljde bl a blommande svalört och tusensköna. Över Dartmoors hedar in i Cornwall. Landskapet blev mera dramatiskt igen, Och så kom vi bortåt sextiden (engelsk tid) fram till vårt mål: Hotell The Buddock Vean, söder om Falmouth.
Vean är ett gammalt corniskt ord för kyrka och St Budock var ett bretonskt helgon upplyste man om. Så för länge sedan under den keltiska tiden hade en kyrka legat på denna plats, den hade dock inte efterlämnat några spår.

Senast ändrad/Last changes: