Dagbok torsdag 6 april

- duschens mysterier tog en stund att komma underfund med. Alla hotellduschar tycks fungera efter olika system...
Dagens första mål var Tintagel på norra Cornwallkusten. Det var sol över de gröna böljande fälten med sina betande får och lamm. SOL!!!! På avstånd såg man bergen på Bodmin Moor. Vi passerad flera vindkraftverk med sina många propellrar En traktor var i arbete med att plöja en åker och hade ett långt band av måsar efter sig, det blev som ett vitt brett band så tätt satt fåglarna.
Ute vid kusten låg byarna på rad utmed vad jag vill kalla ”landborgen” inspirerad från Öland. I byn Tintagel parkerade bussen och sedan kunde man antingen promenera ner i ravinen eller åka landrover. R och jag föredrog naturligtvis det senare.
Borgruinen ligger högt uppe på en klippa och vi beundrade den nerifrån medan de flesta av de andra klättrade uppför stigen dit. De berättade att det var en guide där uppe som berättade om det hela. Men vi läste oss till vad vi ville veta i en broschyr.
R följde en stig på klippan på andra sidan ravinen och fick en fin vy över klipporna och havet. Den stigen var inte så brant men ganska ojämn så jag fick hålla mig till den jämnare marken vid viken. Vi tog landrovern tillbaka också
Ett gammalt hus uppe i byn anses vara det äldsta bevarade huset i Cornwall. Det kallas för postkontoret i Tintagel.
Sedan åkte vi mellan kullarna till Padstow, en turistinfluerad fiskeby där vi åt Cornish Pastry, flanerade omkring och köpte Cornish Fudge.
Eftermiddagen ägnades åt Pencarrow. Ett slott tillhörigt en familj som delvis själva bebor huset. En oerhört lång allé ledde fram till slottet. Huset var mycket harmoniskt byggt och vackert att titta på, trädgården var i italiensk stil men inte riktigt lika välvårdad som de vi tidigare sett.
Utanför spatserade flera påfåglar och svarta höns. Vi fick en timmes visning inomhus. Många små personliga detaljer ger ett roande intryck, leksaker, klädesplagg, mm. En tidigare hertiginna(?) hade satt hattar på bysterna i trappuppgången, och de hade fått sitta kvar som en rolig detalj. Men någon höjdare var inte interiörerna.----
Väl hemma i Liston strövade jag runt litet i byn. Det var en fin afton med mycket fågelsång i luften. Kyrkan är under reparation. Utanför stod en informationstavla där den totala kostnaden stod angiven och en ”termometer” som visade hur mycket man hittills lyckats samla in. Är det vad vi har att vänta oss i Svenska Kyrkan i framtiden?
Barnen hade ett fint klätterträd på skolgården, en gammal bok, medan skolan var en blå barackbyggnad lik den som Sophie gick i när de bodde i Ealing. I skolan har man gjort en hemsida om Lifton. På min promenad passerade jag skolan som finns avbildad på hemsidan. På slutet av hemsidan finns en bild av Arundel Arms.