Fastlagen och fastlagssöndagen
Fastlagssöndagen, varför heter den så? Av gammalt är fastlagen de dagar som är avslutning på förfastan. Fastlagen är tre dagar lång. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Det är kalasdagarna före den långa fastan. Då festade man på semlor men denna sed att äta semlor har numera spritts ut över hela tiden från januari och framåt.
Fastlagsriset med sina granna fjädrar är en trevlig sed för alla som inte är allergiska. Det är festligt med de granna fjädrarna, och fest är ju just vad det skall vara dessa sista dagar före den långa fastetiden.
När jag var barn hörde det till att på fastlagssöndagen gjorde vi en söndagsutflykt och plockade björkris. Sedan på kvällen satte vi oss och pyntade kvistarna med granna fjädrar. Dessa sparades från år till år, och förnyades bara då de blivit alltför changerade.
Dessa fjäderprydda ris fanns som prydnad på flera ställen i huset fram till påsk. Men då byttes de ut mot björkris som drivits i kakelugnsvrån så att det var fullt med små små ljusgröna "musöron" till björklöv.
Fastlagsriset - varifrån kommer den traditionen? Det finns olika meningar om detta. Många anser att det är påskriset som blivit en sed under hela fastetiden. Påskriset som från början användes av husfadern för att piska hushållets medlemmar på långfredagen för att påminna om Jesu plågor. Att pryda riset med brokiga fjädrar var en sed som uppstod för ungefär hundra år sedan. Det fanns ju inga blommor att tillgå utomhus, men man kunde färga fjädrar och pryda det med. På torget i Stockholm minns jag från min barndom att man kunde köpa ris som inte bara var prydda med granna fjädrar utan det var också ett litet tänkespråk eller ett spådomsord fastbundet i varje fjäder.
Ordet "fastlag" kommer av ett gammalt ord "fastelavent", alltså kvällen före fastan. Förfastan och fastan omfattar sammanlagt 70 dagar. Den inleds med söndagen Septuagesima "den sjuttionde" Det gamla namnet på fastlagssöndagen är något felaktigt Quiquagesima "den femtionde". I kyrkorna berättas den dagen om att Jesus börjar tala med sina lärjungar om att de skall gå upp till Jerusalem och att han där kommer att utlämnas till hedningarna och dödas men åter uppstå på den tredje dagen |
Evangelium enligt Markus 10:32-34
De var nu på väg upp mot Jerusalem, och Jesus gick först. De var fyllda av bävan och de andra som följde med var rädda. Då samlade han de tolv och talade om för dem vad som skulle hända med honom:
"Vi går nu upp till Jerusalem. Människosonen skall utlämnas åt översteprästerna och de skriftlärda, och de skall döma honom till döden och utlämna honom åt hedningarna, som skall göra narr av honom och spotta på honom, prygla honom och döda honom, och efter tre dagar skall han uppstå."
Tema för fastlagssöndagen i Kyrkoåret "Kärlekens väg"
Kärlek är att stanna kvar,
att inte överge någon när en relation tappar färgen,
att inte svika kallelsen när motgångarna hopar sig,
att inte vända i uppförsbacken.
Kärlekens väg bjuder alltid motstånd.
Biskop em. Jonas Jonsson i "Dagbok med kyrkoalmanacka 2005-2006"
Texter i kyrkan fastlagssöndagen 11 februari 2018
|
