STILLA VECKAN - PASSIONSVECKAN |
Passionsveckan är den mest spännande och mystikfyllda tiden på hela kyrkoåret. Genom att leva med i detta skeende, att sätta dig in i passionsveckans händelser, dra paralleller mellan Kristi drama och ditt eget liv - detta kan hjälpa dig fram till att finna meningen i ditt eget liv.
Tänk på Jesu segerintåg i Jerusalem och jämför med tillfällen då du själv ställt upp och visat vad du är mäktig. Tänk på vilka felbedömningar du gjorde, tänk på dina alltför höga ambitioner, smärtsamma misstag. Men du måste fortsätta, du måste förverkliga din egen vision av livet, precis som Jesus gjorde. Under livets gång kommer det att ske misstag. Om du undviker att göra misstag har du slutat att utvecklas.
Nattvarden, då Jesus erbjöd sitt liv i påsklammets ställe som ett försoningsoffer, firas åter och åter för att fortsätta försoningsverket. Brödet som vi bryter är en delaktighet av Kristi kropp. Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd.
Paulus skrev till korintierna var och en
måste pröva sig själv, sedan kan han äta brödet och dricka bägaren med vin. Ty den som äter och dricker utan att tänka på vems kropp det gäller, han äter och dricker en dom över sig.
Vi känner så väl igen den situation som Jesus upplever i Getsemane. Att slippa undan, det är något vi ofta vill. Något vi ofta frestas till. När vi ställs inför något som verkar besvärligt, obehagligt, smärtsamt, då vill vi gärna gå förbi, omkring, i stället för rakt igenom. Att försöka slippa undan är en av de vanligare
frestelser som vi ställs inför. Men också en av de svårare. Det finns så många sätt att slippa ifrån och komma undan. Varför just jag ? Finns det ingen annan som kan gripa in?
Jesus var alldeles ensam! Hans utvalda vänner, de som han trodde allra mest om av alla sina lärjungar, vad gjorde de när han i sin känsla av yttersta ensamhet och övergivenhet sökte upp dem? De sov. Han hade bett att de skulle följa honom in i den svåra stunden, kanske för att han inte skulle känna sig så ensam och övergiven. Men de sover. Han är helt ensam, helt utlämnad åt de makter som han kämpar med, den onda makt som frestar honom att inte lyda Fadern.
Ja, han var övergiven av människor. Men han var inte ensam. Ingen är ensam i frestelsens stund, även om vännerna sviker, även om vännerna sover. När vi står inför svåra prövningar, då vet vi att vi inte är ensamma. Och vi vet att Jesus har varit med om det och förstår vår vånda och kan kämpa med oss. Ske din vilja. Jesus segrade med den bönen i Getsemane. Vi segrar också över Frestaren då vi ber Ske din vilja. Genom bönen kan vi tala och lyssna på ett nytt sätt. Ty i bönen talar vi inte bara till oss själva utan vi släpper in en annan: vår sannaste röst kan svara oss klart och tala om vad vi bör göra härnäst.
Korset - Var och en av oss har sin egen smärta. Och vi vet att när vi upplever den kan vi bara säga: jag är ledsen, jag är förtvivlad, så här vill jag inte ha det, och kanske blir det aldrig bättre.. å, varför kan ingen ta detta kors ifrån mig? Men då måste vi ta ett steg till och säga: Men den är min, denna särskilda plåga, det var här omständigheterna drabbade mig och skapade detta kors.
Korset är uppfyllelsen av Kristi gärning, det som han var ämnad till. Att bära mitt eget kors skulle kunna innebära att jag accepterar och medvetet förverkligar mitt eget personliga mönster. Det innebär att jag tar ansvar för det som jag gör. Gud har gjort oss till den jag är, han har givit mig mina förutsättningar.
Påsken innebär att vi ständigt får börja på nytt. Vårt gamla jag och våra gamla sorger dör med Kristus. Vårt nya jag uppstår med honom. Människan får en ny möjlighet att försöka på nytt.
Tron på de dödas uppståndelse innebär att jag tillsammans med Jesus står på livets sida. Med honom får jag känna vrede över omänsklighet, över lidande och död. Jag får vara rädd och känna olust inför döden. Men jag behöver inte förneka den. När allt är hopplöst, när mina krafter är slut, då är Jesus uppståndelsen och livet.
|
|