Annandag pingst är fr.o.m. år 2005 inte helgdag. Den fick utgå till förmån för nationaldagen 6 juni som är allmän fridag fr.o.m. år 2005.
Annandag pingst kan dock firas som kyrklig helg oberoende om den är allmän fridag eller ej.
Pingstdagen gavs på 500-talet en oktav för att de som döptes vid pingsten skulle få fira sitt dop under en hel vecka, i likhet med de som döptes på påsknatten.
Fram till helgdagsreformen 1772 firades inte bara annandag pingst, utan också tredje- och fjärdedag pingst som helgdag
En gammal svensk traditon var att klä "pingstbrud" eller "blomsterbrud". En flicka kläddes till brud och sedan gick man runt i gårdarna, där man väntade att få gåvor. Och sedan festade man, ibland kunde det gå ganska vilt till.
Förr i tiden var pingsten fr.a. en ungdomens högtid. De unga från många byar möttes, de lekte och dansade. Naturen är vanligen väldigt vacker vid denna årstid. Träden är ljusgröna, fåglarna sjunger och uppvaktar varandra, bygger bon och lägger ägg.
Det är en tid då det är lockande att ta matsäcken och dra ut i skog och mark.
Pingsten är de vita klädernas tid. Barnens dopdräkt, konfirmandernas vita kåpor och brudklänningen förknippas av många med denna högtid.
Många bröllop äger rum i pingst. Det är så romantiskt just vid denna tid då hela naturen har vaknat till liv efter den långa kalla vintern. Det är lätt att pryda kyrkan och festsalen med friska gröna löv och blommor.
Det är också vanligt att de ungas konfirmation sker under pingsten. En välkänd dikt "Nattvardsbarnen" av Esaias Tegner, talar om detta. Den börjar med de ofta citerade orden "Pingst, hänryckningens tid var inne".
Det är många traditioner som knyts till pingst, och vi kan vara med om konfirmationsjubileum eller fira bröllopsdag.
De vita kläderna kan ses som en symbol för den Andens renhet som vi får ta del av i dopet och som sedan följer oss genom livet. Och i kyrkan möter vi den vita dräkten varje gudstjänst i prästens klädsel.
|