Vi tänder ett ljus, så tänder vi två,
och sedan det tredje så gärna.
Och när vi tänt fyra, vad händer väl då?
Jo, då tänder Gud en stjärna.
Psalmer i 90-talet nr 837:
Varför firar vi Advent?
Hur gammal är traditionen? Tidigt i kyrkans historia började man med en förberedelsetid inför de stora högtiderna. Den stora fastan före påsk och en fastetid före jul som på tusentalet i den romerska kyrkan bestämdes till fyra veckor.
Förberedelsetiden till julen kallas Advent och börjar fjärde söndagen före jul, i dagligt tal "första advent". Den dagen räknas som kyrkoårets början.
Advent - ordet kommer allså från ett latinskt ord adventus som betyder ankomst.
Vilken ankomst är det fråga om?
Ankomsten av Gud i människogestalt, född som ett oskyldigt spädbarn i ett stall i Betlehem.
Adventstiden är förberedelsetiden inför julen. Denna förberedelsetid - julfastan - har sedan tusentalet börjat fjärde söndagen före jul . Tidigare började julfastan redan på S:t Martinus dag 11 november.
Sedan slutet av 1800-talet har många seder och bruk uppstått kring adventstiden, t.ex. de fyra adventsljusen och adventsstjärnan. Nya seder blir snabbt spridda om de fyller ett behov. Advent infaller under årets mörkaste tid och att tända ljus känns som något som hör till under denna mörka tid.
Stearinljusen blir stämningsskapande och ger ett mildare sken än det kalla elektriska ljuset. Ljusen behövs numera inte för belysning och blir på så sätt mera en symbol som uttrycker människors längtan efter ljus och värme.
Sedan några årtionden har också seden med sjuarmade elektriska ljusstakar i våra fönster snabbt spritt sig, ett sätt att sprida ljus omkring våra hus i den mörka vinternatten. De sju ljusen är fullkomlighetens symbol - den sjunde dagen fullbordade Gud skapelseverket. Den liksidiga triangeln med spetsen uppåt syftar på den treenige Guden som med Ordet och Anden gav ljus och liv åt världen.
Den elektriska adventsstakens historia
De första adventsljusen tändes på Ersta diakonissanstalt på 1870-talet - i en gran tände man sju nya ljus varje söndag, ett ljus för varje dag i den kommande veckan, fram till jul. Så småningom förändrades seden så att man tände ett ljus varje söndag, och att man tänder "adventsgran" förekommer fortfarande här i Hälsingland. Men ur tanken att barnen ska göra något varje dag i veckan som pekar fram emot julen utvecklades adventskalendern som introducerades till förmån för Sveriges Flickors Scoutförbund på 1930-talet. 
Förr i tiden hade naturligtvis också adventstiden sina seder, både som fastetid och som förberedelsetid för julen. Man slaktade julgrisen, gjorde korv, sylta, och mycket annat, stöpte ljus och bryggde öl, förberedde lutfisken som skulle i blöt på Anna-dagen den 9 december. Julbaket skulle stökas undan, och hela huset fejas och pyntas. Och under denna tid infaller Lucia, läs här!
Adventssöndagarna
Birgits norska adventssidor
Advent |||
Tänd ett ljus
|
|
Jul - indexsidan