Askonsdagenfastans börjanBön och fasta Text från GT: Joel 2:12-19 Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud. Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. Stöt i horn på Sion!
Mellan förhuset och altaret Då greps Herren av lidelse för sitt land (Bibel2000) Copyright © Svenska Bibelsällskapet.
I församlingen i Antiochia fanns dessa profeter och lärare: Barnabas, Symeon som kallades Niger, Lucius från Kyrene, Manaen, som var uppfostrad tillsammans med tetrarken Herodes, samt Saul. Medan de en gång höll gudstjänst och fastade sade den heliga anden till dem: "Avdela Barnabas och Saul för den uppgift som jag har kallat dem till." Efter fasta och bön lade de sina händer på dem och skickade i väg dem. Copyright © Svenska Bibelsällskapet.
Johannes lärjungar och fariseerna fastade. Då kom några och frågade honom: "Varför fastar Johannes lärjungar och fariseernas, men inte dina lärjungar?" Jesus svarade: "Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem. Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta. Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer de att fasta. Copyright © Svenska Bibelsällskapet Gud, led oss in i en rätt fasta. Låt våra liv präglas av solidaritet och generositet. Hjälp oss att finna dig i det oglamorösa, i det som ingenting är, i mörkret och övergivenheten, i lidandet och döden. Låt vår fasta föra oss till ett nytänkande kring vår egen livsstil så astt vi delar med dem som ingenting har. Med korset som tecknas med aska på vår panna ber vi om fördjupning av våra liv. I Jesu Kristi namn AMEN Lycklig den vars brott har förlåtits och vars synd har plånats ut! Lycklig den vars skuld har avskrivits av Herren och vars sinne är utan svek! Så länge jag teg tynade jag bort. Jag jämrade mig dagen lång, dag och natt låg din hand tung på mig, jag blev som en åker i sommarens torka. Då erkände jag min synd för dig, jag dolde inte min skuld. Jag sade: Jag vill bekänna mina brott för Herren. Och du förlät min synd och skuld. Psalt. 32:1-5 |
|| Fasta och fastlag || Pastoratssidan ||
Design Ingegerd