|
In English
Mickelsmäss
Mikaels dag - den 29 september - räknades i äldre tider som den dag då vinterhalvåret började. I långliga tider var det också "fardag", den dag då anställningar tillträddes och upphörde. Det var den dag då djuren skulle återföras från fäbodarna till bygden. Detta skedde under festliga former. Korna pryddes med brokiga band och vallflickorna tutade i luren under vandringen. Det blev naturligtvis en glädjedag för alla gossar i byarna som under hela sommaren lidit brist på unga flickor.
Efter Mickelsmäss var det "frivecka". Ofta var det marknad eftersom ungdomen var fri och hade fått ut sin lön för det gångna arbetsåret. 
Mycket skrock och spådomar är knutna till detta dygn.
Mikaelinatten var som många av de andra stora helgernas nätter fylld av magi. När man hämtade hem djuren på kvällen så var man tvungen att vara alldeles tyst. Detta gällde även
dem som man mötte och det var viktigt att till och med djurens bjällror var tysta.
Klarade man detta så kunde man vara säker på att man hade skyddat djuren mot
trolldom under vintern. När nu djuren skulle stå inomhus under en längre tid var det bra om bonden, som en extra åtgärd mot trolldom, såg till att det fanns saker av järn (hästskor t.ex.) uppsatta lite varstans i ladugården som skydd emot trolldom. Järnet gör den trollkunnige maktlös.
Vid den här tiden var det också bra att ta vädermärken. Var ekollonen tomma och våta sa folk att det skulle bli en mild vinter. Norröver där inga ekar växer kunde man i stället genom att iaktta Vintergatan och horisonten spå de närmaste månadernas väder.
Ungkarlar kan under Mikaelinatten sätta sig vid en källa och vaka. De kommer då eventuellt att få se sin tillkommande. De unga flickorna gjorde rätt i att observera sina drömmar för att kanske bli varse den man som skulle kunna bli hennes öde. Men drömmer hon i stället att hon trillar i vattnet som kan det vara ett tecken på att hon före nästa mickelsmäss har trillat dit med en baby.
Mickelsmäss var spöken och gastar ute för att besöka sina ännu levande släktingar, och häxor var ute på sina färder igen, precis som på skärtorsdagsnatten.
Vem var då Mikael? Han är en av de tre ärkeänglarna, och han vaktade Paradiset mot onda makter, drakar och annat otyg, han står vakt mot det onda. Hans stora bedrift är att han kastade ut draken, den onde upprorsängeln Lucifer, från himlen ner i underjorden. Därför avbildas ofta Mikael med svärdet i kamp mot draken. Mikael är inget milt väsen, utan en i högsta grad stridbar ängel.
Att han firas just den 29 september beror på att han enligt legenden uppenbarade sig i en underjordisk håla på ett berg i Italien någon gång på 400-talet. Hans namn var alltså redan knutet till denna dag då kristendomen infördes i vårt land. Här kom dagen att knytas ihop med att vinterhalvåret tar sin början vid denna tid på året. I stora delar av Sverige firades också skördefester, men vårt land är långt, och då skörden är klar i de norra delarna har den för länge sedan varit höstad söderut.
Mickelsmäss räknades faktiskt som en av de största helgerna på året, men har haft olika betydelse för olika landsdelar. Norrut var det en viktig märkesdag för då borde skörden vara avslutad. I norra och mellersta Sverige ställde man till rejäla kalas på Mickelsmäss - bara julafton var större. I södra Sverige var skörden klar långt tidigare, men vid Mickelsmäss tog man hem djuren till ladugård och stall, så en viss ställning hade denna speciella dag även längre söderut. Nu stod vintern för dörren, man fick lov att tända ljus inomhus.
Mickelsmäss var en riktig matfest. Då kalasade man på det som skörden, slakten, trädgården och skogen gav: Pannkakor av alla de slag, äggost, rotfruktssoppa, lingonbröd för att nämna några exempel.
Mickelsmäss var ungdomens speciella festdag, men den firades lite olika beroende på var i landet man bodde. Något århundrade tillbaka i tiden var Mikaelidagen den dag de flesta unga längtade mest efter. Då började årets enda lediga vecka. Mikaelidagen den 29 september var fram till 1772 helgdag.
Människan har alltid anpassat sitt liv efter omständigheterna, klimat, natur etc. för att överleva. Skogen har givit bränsle och material till bostäder. Naturen har stått för maten - man har lärt sig att ta tillvara det som går att livnära sig på. Man jagar, fiskar, håller boskap och odlar för att få mat till både människor och djur. Så har det varit genom årtusenden och så är det fortfarande.
Nu har man på en del platser i vårt land tagit upp seden att ordna en marknad i samband med Mickelsmäss. Att i tacksamhet respektera våra förfäders livsgärning och ta lärdom av denna gärning innebär samtidigt att sätta värde på vårt folks historia och kultur. Inom kyrkan har man numera i många bygder, fr a i Norrland, låtit detta att tacka för årets skörd bli en del av firandet av Tacksägelsedagen den andra söndagen i oktober. |
|
Mikael (hebreiska) vem (är) såsom Gud, i judendomen den förnämsta av ärkeänglarna. Mikael omtalas i Daniels bok (12:1) som Israels skyddsängel och den stora kämpen i den sista, avgörande striden. Mikaels strid med draken skildras i Uppenbarelseboken 12:7. Han övertogs av den kristna folktron. I kristna bildframställningar ses han, ofta klädd helt i vitt eller i rustning och vanligen bevingad, i strid med en drake eller ibland som själavägare. I Tyskland var Mikael från Henrik I:s tid (ca 900) rikets skyddspatron, och hans bild fördes i riksbaneret. I de lutherska länderna bibehölls den katolska Mikaelidagen.
Från Bonniers uppslagsbok
* Här kan du läsa texterna på Den Helige Mikaels dag som i kyrkans år har underrubriken "Änglarna" och i år 2017 firas 1 oktober. Ordet ängel kommer från ett latinskt ord som betyder "sändebud". Änglarna är kämpar i kampen för det goda mot det som är ont i världen. Änglar är alltså inte bara övernaturliga väsen utan alla som kämpar den goda kampen.
|
Källor: Jan-Öjving Swahn:"Om vardagsskrock och helgdagsed"
Länkar:
Mickelsmäss
En sida från Linköpings museum
Ingegerd helgsidorna
|
