Mats Strandberg- Sara Bergmark Elfgren: ELD
(fortsättning på CIRKELN)
Jag märkte då jag började läsa boken att jag hade glömt en del detaljer från då jag läste den första boken och det kändes som en brist och skapade funderingar om vem och vad och hur. Det är ett myller av personer i denna skola. Men så småningom läste jag bara vidare utan att bromsas av sådana funderingar. Sträckläste.
Det är fantasy i en annorlunda dräkt. Med mycket vardagsrealism bland gymnsieungdomar. Kontakten mellan föräldrarna sinsemellan och mellan ungdomarna och föräldrarna. Och så kommer något av det okända in - - -

Fredrik Backman: En man som heter Ove
Ove förlorar sin hustru då Sonja dör. Ove förlorar sitt arbete. Han ombeds ta pension.
Denna bok kändes som en berättelse om ett sorgearbete av en mycket karaktärsfast och oerhört noggrann man. Vi får hela hans levnadshistoria så småningom. Han går igenom den i tankarna medan han funderar på hur han ska kunna följa efter sin hustru in på den andra sidan.
Ove saknar mest av allt Allt som var som vanligt. Människan behöver vara en funktion - och en måndag hade han ingen funktion längre - - -

Men om någon hade frågat hade han talat om för dem att han inte levde innan henne. Och inte efter heller.

Ove sluter ögonen och tänker på Sonja. Det är inte det att han är den sortens man som ger upp och bara dör. --- Men nu vet han inte riktigt hur man sover utan hennes nästipp i gropen mellan hans hals och hans axel.

Barbara Taylor-Bradford: Där du hör hemma
Citat 1: Hur kom det sig egentligen att du blev krigsfotograf? - För att jag ville dokumentera historia - precis när det sker, när historia skapas. - - jag ville att mina bilder skulle göra något mer än bara informera, de måste ha en mening också.
Citat 2: Varför bryr vi oss? Varför kämpar vi? Jag tror- för att vi är människor. - - - Och kanske för att vi alltid har ett hopp. Hopp om oss själva och våra liv. Hoppas på något bättre..

Johan Persson & Martin Schibbye: 438 dagar
Lättläst, bra språk, det syns att de båda är vana vid att använda språket som redskap. Handlingen är upprörande. Går inte att förstå hur de blev behandlade av myndigheterna i Ogaden och senare i Addis Abeba.
Det gick inte att sträckläsa denna bok, det var för påfrestande att läsa om hur det bara blev värre för dem och hur de trasslade in sig alltmera i den etiopiska byråkratien. Jag behövde ju inte läsa vidare bara för att få vet hur det skulle gå till sist - - -.
Speciell roligt var avsnittet om hur de lyckades installera ett bibliotek för fångarna i Kalityfängelset.
Från Martins dagbok: Tänk om jag en gång kommer att skriva en bok om det jag ser nu. Tanken är svindlande. Fram till min dödsbädd kommer jag att kunna återge exakt det jag har framför mig. Med en bok kan vi skilja nu från då. Och tänk om vår bok en dag kommer att stå i ett fängelsebibliotek i Kality.!

Karin Fossum: Döden skall du tåla

Ett försök att tränga bakom de inblandade människornas drivkrafter och känslor. Vi får under berättelsens gång möta dem alla, både poliserna, gärningsmannen och alla de drabbade. Det blir en intressant och delvis ganska upprörande läsning.
Vilka drivkrafter finns det inom människan?

      
Louise Penny: Mörkt motiv - Nådastöt - Den grymmaste månaden.

Mörkt motiv  Jag hade svårt att komma in i boken och höll nästan på att ge upp. Men när jag kommit in cirka hundra sidor mötte jag mera eftertänksamma människor och då blev det intressant och fängslande. I slutet blev det åter lite rörigt och fullt av antydningar som i början. Fr.a. var jag irriterad över att tidsperspektivet inte höll ihop.
Men vi möter så många fantastiska gestalter - det var bitvis en alldeles underbar bok förlagd till en fiktiv by Three Pines i franskspråkliga Quebec men nära gränsen till USA och byn är definitivt tvåspråklig.
Vi får fina skildringar av naturen och miljön i denna gamla by. Och bland de som befolkar byn är många konstnärliga, litterära eller orginella. Vi får många litteraturhänvisningar och flera små dikter inbäddade i handlingen, inte minst från kommissarie Gamache, den polis som binder ihop det hela.
Citat ur Mörkt motiv sid 168
Jag tror att många människor älskar sina problem. - - -
Livet är förändring. Om man inte växer och utvecklas står man stilla, medan resten av världen rusar förbi. De flesta av de där människorna är väldigt omogna. De börjar aldrig leva, de bara väntar. De väntar att någon ska komma förbi och rädda dem. -- problemet är deras eget och det är lösningen också. Det är bara de själva som kan ta sig ur det.

Nådastöt
Citat: Man kan inte göra ett bra jobb om man inte vet vem man är.
Den här var liksom den förra lite oöverskådlig i början och svår att få grepp om men sedan handlingen förflyttats till Three Pines blev det bättre flyt i berättelsen och det var svårt att lägga ifrån sig boken. Det är så många charmiga människor vi möter i denna berättelse, men också många trasiga människor.
En väl komponerad story och många trådar som knöts ihop. Men också några trådar som bäddade för en fortsättning med kommissarie Gamache.
Boken är full av små fragment av dikter. Det är så mycket om litteratur i dessa böcker. Denna dikt återkom i boken:
Där det finns kärlek, finns det mod
Där det finns mod, finns det frid
Där det finns frid, finns Gud.
Och när du ber till Gud, har du all
t. Anthem av Leonard Cohen, övers. Tomas Boström)

Den grymmaste månaden.
"Den grymmaste månaden" är ett citat ur "Det öde landet" av T.S. Eliot, och pekar på april, den månad då mycket kommer till liv men där det ofta är bakslag som förstör och dödar det som har börjat gro.
Citat: Gamache vill fatta tag i hennes behärskade händer. Alla andra chefer inom Sureté skulle ha betraktat det som en svaghet och till och med som dåraktighet. Men Gamache visste att det var enda sättet för honom att hitta en mördare. Han lyssnade till människors berättelser, gjorde anteckningar och samlade bevismaterial. Precis som alla hans kolleger gjorde. Men han gjorde en sak till. Han samlade in känslor. Han studerade sinnesrörelser.
Ett citat som säger mycket om varför jag tyckte så mycket om böckerna med kommissarie Gamache i huvudrollen.
Den här boken kändes mera mogen än hennes två första böcker.

Cilla o Rolf Börjlund: Den tredje rösten
En inkrånglad story med många trådar som går ihop och går isär, men den är ganska väl komponerad och sammanknuten på slutet. Det är en del mycket brutala scener. En del som griper tag i mej, t.ex. den sjuttonåriga Sandras öde. Men nog är det ganska otroligt att en så liten grupp av poliser kan få en så omfattande plats. I verkligheten är det säkert ett betydligt mera omfattande lagarbete.
Jag tycker om hur miljön är skildrad. Gator och omgivningar är så väl beskrivet, känslan då personerna rör sig omkring. Det är delvis en miljö som hör ihop med min barndom och ungdom och det känns skönt att känna sig hemma.

Karin Fossum: Den som älskar något annat
Polisen Skarre säger: Har du tänkt på en sak? Vi kommer alltid för sent, och det värsta har hänt.
Vi får i dena bok följa några människor i en småstad. Dels två poliser, Sejer och Skarre, dels ett par som upptäcker en död pojke i skogen och hur detta påverkar deras inbördes förhållande, vi får glimtar från hur mamman reagerar, och skolkamraterna, vi möter en orimligt tjock pojke som försvinner och vi möter hans mamma och hennes reaktioner, vi möter en gärningsman och hans tankar, m.fl. Det är människorna som är intressanta i denna kriminalberättelse.
Jag greps av motvilja för Reinhardt - mannen som lät sig underhållas av andras tragedi. En åskådare.

Katarina Bivald: Läsarna i Broken Wheel rekommenderar
Sara som är huvudpersonen är en bokoman - en som alltid har en bok till hands.
Broken Wheel -en by där de flesta affärena är tomma, skolan stängd, många av boningshusen öde. Dit kommer Sara för att bo en tid hos sin brevvän Amy och trivas ihop och läsa mycket böcker. Men när hon kommer dit har Amy dött och hon börjar sitt besök på begravningskaffet.
Boken innehåller många reflexioner över böcker och hur bokläsande påverkar läsarna.
Ett citat som grep mig: --tänkte på det tragiska i att det skrivna ordet är odödligt men att människan inte är det
Boken upplevde jag som lite pladdrig. Själva tanken med att böcker kan förändra människor är spännande men på något sätt blev det lite för mycket av småstad.
Människorna i böcker är tänkta att vara bättre än verkligheten

Nora Roberts: Jagad av lögnen
En spännande berättelse där vi träffar ett team av brandsldater - specialutbildade för att släcka skogsbränder i Montana och de västra bergstrakterna av USA. Vi får följa dem under deras kamp för att släcka dessa förödande bränder men också i deras vardag mellan uppdragen. Och det skulle inte vara en bok av Nora Roberts om det inte spirar kärlek mellan några av brandsoldaterna! Men det är ett livsfarligt arbete och det händer att en i gänget dukar under.
Citat: När någon går ifrån en lämnar de ett sår efter sig, ett tomt hål. En del fyller det där hålet, på gott eller ont, och klarar sig på det viset. En del lämnar det öppet, kanske tillräckligt länge för att det ska läka, kanske för länge, och petar i det då och då så att det aldrig kan läka helt och hållet

Johan Theorin: Rörgast
Vi möter åter Gerlof Davidsson som med sitt klara minne och sin nyfikenhet ser så mycket av vad som rör sig under ytan i vad som sker.
I denna berättelse är det en släkthistoria som rullas upp, den rike bondens ättlingar och den utomäktenskapliga sonen som inte vill gå miste om del i sitt arv utan på allt sätt försöker övertala sin släkt att åtminstone erkänna honom. Hans historia som utvandrad löper i bakgrunden och ger en mörk bild av en mörk tid som har präglat honom till en som är nästan totalt samvetslös.
Den rika släkten är inte bättre utan tar till drastiska medel för att göra sig av med en obehaglig släkting.
En välskriven berättelse med bakgrund från Öland där olika personer kommer till tals omväxlande.
Rörgast är en gengångare som lever i en stendös från bronsåldern - ett ”rör” på den lokala dialekten.

Andrew Taylor: I det tysta
En tilltrasslad historia av familjerelationer kommer idagen efter 25 år och de berörda personerna konfronteras med vad som skett och som man hoppats vara helt begravt i glömskans djup.
Det är en välskriven historia och det känns nästan trovärdigt - men trots allt otroligt att så mycket har kunnat vara begravt under så många år.
Berättaren i boken växlar mellan nutid och dåtid. Han har helt förträngt händelserna för 25 år sedan men ett telefonsamtal från en döende kvinna gör att det kommer upp till ytan igen.

Rosamund Lupton: Min syster.
Det är en välskriven bok med ett vackert språk. Något av en psykologisk thriller. Centralt är problemet cystisk fibros, en ärftlig sjukdom som deras lillebror led av och dog av. Och nu då Tess blev gravid så fruktar de att också hennes barn ska drabbas. Och så försvinner Tess.
Beatrice skriver ett brev till sin döda syster Tess. Bea skriver detaljerat ner allt vad hon gjort sedan hon fått reda på att systern är försvunnen. Hon skriver alltså dagbok men hela tiden riktar hon tankarna så som om hon berättar allt för systern.
Märker att jag så gärna fäster mej vid det i böckerna jag läser som behandlar sorgearbete - oberoende av vad boken egentligen handlar om - - det tar tid att lära sig att leva utan den man som jag levt tillsammans med i större delen av mitt liv. . .
sid 240 Allt jag fick behålla var saknaden efter dig. Och vad är den? Tårarna som sticker bakom ögonlocken, känslan som sitter högst upp i strupen, håligheten i mitt bröst som var större än jag. Var det allt jag hade nu?

Jonas Jonsson Analfabeten som kunde räkna.

Jag hade svårt att komma in i boken. Den kändes så "pratig" i början. Men sedan jag vant mej vid jargongen var det svårt att släppa boken.
Det är en vansinnig skröna - mycket roande - med blicken på hur samhället fungerar - och konsekvenserna av att dumheten ofta får ta över då de styrande ska bestämma - -

Helena Von Zweigbergk: Än klappar hjärtan
Egna tankar: en berättelse om samspelet mellan tre systrar som i denna berättelse är mellan 40 och 50 år.
Då de samlas ser sjuksköterskan som vårdar den dödssjuka lillasystern Lena att det inte tycks komma fram ordentligt, det där med att man tycker om varandra. När man inte tror på att man håller av varandra utan måste vara duktig och göra allting rätt. Man håller på att ”förhålla sig till sina ting med förvaltandets pysslighet”.
De behöver uppleva ”att de kan kliva över allt som vårt vuxna liv har lagt i vägen för oss, saker vi bara gör, eller inte gör, för att vi har växt upp med att det ska vara på ett speciellt sätt ” -

Sonya Hartnett: Pojken i soffan
Ovanför Maddys huvud ändrade molnen form och gled in i varandra, men förblev alltid moln.
Boken om flickan som reser jorden runt för att hitta en vackraste skapelsen i hela världen. Men det finns ingenting som är vackrare än något annat.
Boken ger en helhetupplevelse som grep tag i mig. En ovanlig resume av ett liv sett ur synvinkeln vilka känslor som har dominerat under de olika perioder som Maddy har genomlevat.
Den intensiva kärleken då hon helt vill leva tillsammans med den hon älskar. Hur kan man möta kärleken, och förlora den, och fortsätta att leva utan den och inte känna av förlusten hela livet?
Hon skapar sig ett liv utifrån behovet av att kunna se.
Avslutningsvis får vi följa hur hon upplever känslan att dö.
Du har de här sakerna men det är inte dem du vill ha. Är det så livet är, att man låter sig nöja med det man kan få istället för med det man verkligen vill ha?

Barbara Wine: Henrys bok
Martin Nanther arbetar med att skriva en biografi över sin anfader Henry Nanther. Han forskar i alla trådar han kan finna om denne man som var läkare, specialiserad på blodsjukdomar, fr.a. blödarsjuka och var livmedicus hos drottnings Victoria.
Boken är skriven i jagform av lord Martin Nanther och tilldrar sig omkring sekelskiftet 2000. Det är ganska långrandigt med sina tre huvudberättelser som går framåt parallellt. Dels får vi följa arbetet i brittiska överhuset detta år då det fattas beslut om en radikal omorganisation, dels får vi följa Martin och hans hustru Jude i deras strävan att få ett barn tillsammans, dels får vi deltaga i Martins forkningar längs alla trådar han får upp i sökandet kring Henry Nanthers släktträd.
Trots det något sega tempot så är det svårt att ge upp läsningen. Men boken är inte snabbläst.